onsdag 20 februari 2008

VB: tillvitelsen att Dilsa Demirbag-Sten och Johan Norberg försvarar islamofobi

Inlägget nedan har skickats till                   kultur@dn.se

 

Från: Nils Hyllienmark [mailto:nils@temporale.se]
Skickat: den 20 februari 2008 13:59
Till: 'kultur@dn.se'
Kopia: 'koll1.dnkultur@blogger.comv'
Ämne: tillvitelsen att Dilsa Demirbag-Sten och Johan Norberg försvarar islamofobi

 

Till Maria Schottenius:

 

Om man som du har gjort trampar rejält  i klaveret, bör man lyda ett gammalt gott råd, att stå mycket stilla för att sedan klädsamt be om ursäkt och städa upp efter sig. Det brakar så förbannat annars när man rusar omkring i allt splatter. Och det har du väl märkt, hoppas jag.

 

Jag tillhör inte Johan Norbergs ”bloggkompisar”. Jag har läst DN sedan mer än trettio år och tänker fortsätta med det, men kultursidornas politiska debatt är numera alltför ofta oseriös och ointressant för att jag och många andra DN-läsare med även andra nyhetskällor i samtiden ska känna oss lockade. Det är märkligt att en känd romantiserande anhängare av Hizbollah som Andreas Malm, kan få posera som introduktör till en föregivet ny viktig genre i den samtidshistoriska litteraturen, utan tydlig varudeklaration av hans åsiktsbakgrund presenteras samtidigt.  Det är än märkligare att hans skrivande inte granskas bättre internt före publicering.  Det är inte  rimligt att utnyttja tilldelat spaltutrymme i någon tidning till  osakliga och polariserande personangrepp, inte ens för en så uppenbar partsföreträdare som Andreas Malm.

 

Här har ju alldeles uppenbart något gått tokfel i ditt fögderi, och det borde inte vara så svårt att erkänna. Att hävda det är inte att bedriva rättshaveristisk argumentation.  Om inte erkännandet av felet kommer kan det inte rimligen tolkas på annat sätt än att du har valt att göra Malms bristande yrkesetik till redaktionell linje (alldeles oavsett hur mycket spaltutrymme som lämnas till andra skribenter). Gör en omvändelse, även om den sker under galgen, istället för att försöka bevara den egna prestigen till det pris det nu visar sig kosta.

 

Nils Hyllienmark

Lund

Inga kommentarer: